langtansbarnet

Vårt liv med ett efterlängtat barn

3 månader

Tre månader har gått sen vi skickade vår ansökan. Att vänta är jobbigt. Vissa dagar är värre än andra. Hoppas ju på att det ska gå snabbt denna gång. Jag tänker att man borde ha något väntansband, motsvarade sorgeband, så folk omkring en ser och vet att man går och väntar. Det finns med en hela tiden, oavsett vad man gör. Spelar ingen roll om man gör roliga saker eller knegar på jobbet. Tankarna finns med en hela tiden. Svårt att planera framåt när allt är ovisst. För min del gör det inget om folk vet, jag har varit mer öppen denna gång och det känns rätt, än så länge. Jag behöver prata och gnälla lite, andra kanske inte gör det.

Livet och vardagen är anpassat för barn och vi vet lite vad som väntar, men hur blir det att ha två? Som det stod i en bok jag läst för H om en flicka som blir storasyster, det är både härligt och besvärligt.

Nu vid tandborstningen så frågade H vad klockan var i Taiwan. Han tänkte på lillasyster eller lillebror som ligger där och sover.

I söndags fick jag fira min andra mors dag. En speciell känsla. Tänk att jag är mamma till världens bästa ❤

33598370_10155374711026860_8966654059092115456_o

/Ella

 

Annonser
1 Kommentar »

Väntan har börjat

Då har det gått en månad sen vi la vår ansökan på lådan. Jag har redan börjat hoppa till av mail-och telefonsignaler från mobilen. Vet att jag är lite för ivrig men det känns än så länge lättare denna gång. Vi har en underbar son som sprudlar av energi och kärlek. Han fyllde 7 i måndags och blev ordentligt firad. I efter allt firande i går sa han att ”alla älskar mig” vilket gjorde mig så glad. Han känner att vi, hans föräldrar och hans släktingar och kompisar, älskar honom och de gör vi verkligen.

I väntans tider blir det mycket tankar på vad som är viktigt i livet och vad man vill ägna sitt liv åt. Jag brinner för adoption och tycker det är viktigt att när man gör ett så stort ingripande i ett barns liv måste se till att det blir bra. Det finns tyvärr här i Skåne ingen samlad mötesplats/kunskapscentra där adoptivfamiljer kan få professionellt stöd. Detta trots att Socialförvaltningen har ett uttalat uppdrag att särskilt stötta adoptivfamiljer. Jag har nu samlat ett gäng som är intresserade av att försöka starta upp en sådan och vi har börjat spåna lite smått. Insåg att jag inte kan göra det själv så jag frågade i några adoptionsforum på Facebook och fick napp. Det finns på sådan verksamhet på annat håll i landet och de är inspirerande att läsa om vad de gör. Känns kul att ha dragit igång detta och ger mig något att jobba mot och sysselsätta mig med under väntan. Vet att det är mycket organisatoriskt och många hinder som ska lösas med jag vill verkligen få till detta på något sätt.

Har precis läst en bloggbok som beskriver så väl hur det är att möta sitt barn första gågnen och sakta men säkert lära känna varandra och kommunicera. Så mycket igenkänning. Tack! Ser fram emot att få vara med om allt igen, men på ett annat sätt. Samtalet, resan, första mötet, de första trevande dagarna och att sakta men säkert komma in i vardagsrutiner som familj. Något av det jag ser mest fram emot är att se syskonen tillsammans. Med en son som själv säger att han kommer bli världens bästa storebror så kommer det nog gå bra :).

/Ella

 

3 Kommentarer »

Färdigt!

I blåsigt vinterskåneväder med minusgrader tog jag mig iväg och hämtade den färdigstämplade adoptionsakten. Det komiska är att jag samtidigt hämtade brevet med orginalhandlingarna som försvann. Vår handläggare hörde av sig för ett tag sen och skrev att brevet dykt upp. Det hade strulat med portot tydligen. Det behöver vi inte bry oss så mycket om nu i alla fall.

Den färdiga akten skulle nu ”bara” scannas in och skickas som kopia till BV. Inte så ”bara” eftersom papperna är ihopbundna av NP och man måste se till att alla sidor blir tydliga. Så efter två timmars arbete och 89 sidor senare är det klart och i morgon läggs den på lådan. Den riktiga väntan kan börja.

/Ella

_20180227_222022.JPG

Enter a caption

Lämna en kommentar »

Snödroppar och brev

Tänk att det kan vara så kul att få post! Var hemma idag med förkylning och bestämde mig för att inte fixa med något utan bara vila. Detta efter att jag tömt brevlådan på förmiddagen och bara fått annan post. Ingen avi som vi väntade på. Efter några timmar i soffan framför teven, när jag hämtat Henry och vi precis kommit innanför dörren frågar han om jag kollat brevlådan. Ja, sa jag men jag kan titta en gång till. Då låg det där. Avi om ett brev från UD. Så, det blev en tur i solen (som kom fram efter snöfallet på förmiddagen) bort till Ica. Jag hade med mig allt jag behövde för att packa om papperna och direkt skicka vidare till Taiwanesiska ambassaden. Killen som expiderade oss var mycket trevlig och serviceminded.  Han kopierade utan att blinka  en sida jag behövde från originalet från UD för att lägga till i kopian som ambassaden ska behålla. Detta är nu sista anhalten i legaliseringsrundan. Sen är ansökan klar att skicka till Taiwan!! 😊Fotopresentationen ligger klar och väntar sen några dagar tillbaka.

_20180221_213105.JPG

Vårvädret, snödropparna och knopparna idag kändes symboliska för det nya som är på väg.

_20180221_170611.JPG

_20180221_170516

1 Kommentar »

Hundens år

Vid midnatt går vi in i Hundens år och vi hoppas att det blir ett lyckosamt år där vi blir fyra i familjen ❤️ Gott nytt år!

I tisdags lämnade vi in våra papper till Notarius Publicus och idag blev de klara. I morgon skickar vi dem till UD som är nästa steg i legaliseringsrundan. Nu går det undan 😊

/Ella

1 Kommentar »

Önsketankar och översättning

Efter en lång väntan på den engelska översättningen så kom den till sist i fredags. Jag scannade in dokumenten och skickade dem till BV för kinesisk översättning. Så idag fick jag ett glatt mail om att den kinesiska översättningen var klar och alla dokumenten var bifogade. Riktigt snabbt jobbat 🙂 Papperna ligger nu utskrivna här hemma.  Hade inte tid och ork i kväll att färdigställa brevet för legaliseringen hon Notarius Publicus och Taiwanesiska ambassaden men ska göra det i morgon. Har också förberett fotopresentationen  så långt det gått. Det är några foton som saknas som vi måste fixa men det mesta är redo för att limmas på plats och scrapbookas. Snart är det dags att skicka iväg vår ansökan. Tycker processen har gått snabbt och långsamt på samma gång. Men det har redan hunnit gå ett år sen vi bestämde att vi skulle adoptera ett barn till.

Såg på Barnens vänners sida på Facebook att några representanter är i Taiwan just nu för att träffa organisationerna, bl.a. Cathwel. Genast kom önsketankarna. Tänk om de pratar om aktuella familjer och BV berättar om att vi snart kommer skicka vår ansökan. Tänk om Cathwel har något barn tillgängligt som de tycker passar oss. eftersom de känner till oss sen tidigare. Tänk om vi får en förfrågan när Bv:s representanter kommit hem. Vet att det nog inte är så stor sannolikhet men man vet ju aldrig…

/Ella

 

 

1 Kommentar »

Långsamt

Just nu känns processen väldigt seg (igen).  5 januari skickade vi våra papper på engelsk översättning och har inte fått tillbaka dem än. Hoppas varje dag när jag kollar posten att det ska ligga där. Försöker förbereda allt annat som går så länge. Fotade lite ute till fotopresentationen idag. Snart har vi alla bilderna och då kan vi scrapbooka albumet. Brevet till Birthmother och vår egna komplettering till hemutredning är i alla fall klara och underskrivna.

Skönt att ha H här i alla fall. När vi kramades i morse så frågade jag om han trodde vi kommer kramas så här med lillebroster också. Han sa att han trodde det men kanske i början. Jag blev nyfiken på hur han tänkte och frågade varför. Han sa att lillebroster inte känner oss så bra då. Kloka unge!❤️

Letar efter nytt jobb igen och hoppas på napp snart. Det jag har nu tar för mycket energi. Vore bra att hinna börja ett nytt jobb innan det är dags för föräldraledighet.

/Ella

 

1 Kommentar »

Posttrubbel

Efter några fina juldagar på landet väntade vi på att få våra papper med posten men nej. Efter nyår fortfarande inget och jag fick tag i det. Det är alltså ett brev med medgivande, utredning, och andra dokument i original som försvunnit… Ringde familjerätten och dubbelkollade att brevet verkligen var postat, det var det.  Vår handläggare är på semester så jag fick ta hjälp av hennes kollega. Ringde också Postnords kundtjänst men de kunde inte göra så mycket mer än att skicka mail till kontoret som hanterar vår post,  eftersom brevet inte var spårbart. Ringde också postutlämningsstället för att se om det blivit liggande där, men nej. Fick samtidigt lite inside av en kompis som jobbar i branschen.

Kollegan ordnade en kopia på det flesta papperna som jag skickade vidare till BV. Ett dokument saknades dock så jag ringde idag igen. Hon skulle kolla upp det dokumentet. Blev sen uppringd av vår handläggare som tydligen var på jobbet idag ändå. Hon engagerade sig verkligen och efter lite kommunikation med BV och vår översättare har vi nog lyckas lösa problemet med hjälp av kopiorna och extra stämplar. Hoppas inte det blir problem i något senare skede bara. Några röriga dagar inledde alltså året.

H tänker mycket på sin lillebroster och ritar bilder på vår familj med fyra personer i, och resan hem från Taiwan. Han kommer bli en så fin storebror ❤️

I morse hade han ritat en bild och skrivit ”Tack för ni tagit hand om mig men det kommer aldrig ta slut”.

Underbara unge ❤️ Du är värd all väntan.

/Ella

_20171229_171517.JPG

3 Kommentarer »

Medgivande!

Äntligen! Idag fick vi mail från vår utredare. Hon skrev att hon nu har fått protokollet från måndagens nämndmöte där vår utredning togs  upp. Vi har nu fått vårt medgivande och hon har skickat alla dokument till oss och de kommer troligtvis i morgon 😊.

Härlig julklapp och välbehövliga goda nyheter efter en en trött och stressig period på jobb. Mathias gick på julledigt idag och jag har bara en dag kvar.

Henry är redo för julfirande och bor just nu i sin tomteluva ❤️

God Jul på er!

/Ella

_20171221_225139

 

 

2 Kommentarer »

Utredningen!

Efter en natt med en hostig och orolig son blev det VAB då han vaknade med feber. Han fick energi igen när Alvedonen kickade in. Vi har haft det lugnt och riktigt mysigt och har till och med gjort pepparkaksdeg.

Det blev ännu bättre när mejlet med vår utredning damp ner i inkorgen. Äntligen! Jag hade faktiskt funderat tidigare i dag på att skriva och fråga vår handläggare om hur det går. Men det behövdes inte nu. Vårt ärende ska upp i nämnden i mitten på december och inget kommer i mellan. Den ska vara hos dem 4/12 så det är rätt snabba puckar nu. Men jag och Mathias ska gå igenom den ikväll och skicka korrigeringar. Efter en snabb genomläsning är det bara några mindre grejer. Skönt!

Det är en speciell och lite underlig känsla att läsa om sig själv och sin familj. Även om jag inte varit orolig denna gång så är det skönt att läsa handläggarens bedömning där och inte ser några hinder för oss att adoptera ett syskon och att hon bedömer att Henry har utvecklats bra hos oss.

Idag är en bra dag!

/Ella

1 Kommentar »